2011-07-15 @ 01:43:15 | Vardagsliv



På sätt och vis andas jag ut, en stor tung sten ramlade ner.
Men detta behöver inte betyda det bättre, snarare det sämre.
Jag ville få dig att försvinna, din långa frånvaro gjort allt bättre.
Jag är ledsen att säga det, den hat jag byggde upp är på noll igen, fucking noll.
Jag börjar om på ruta ett igen, den simpla rutan.
Och med detta kan jag bara säga en sak. Jag saknar dig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback